Taube

Havet är bländande vitt. Vindflöjeln snurrar. Marken är fortfarande fuktig här och var efter nattens sporadiska skyfall.

Parkeringsplatsen är nästintill öde. På muren som avskärmar rabatten sitter en man med sovande huvud. Långt ute mot horisonten ligger fartygen och väntar.

Dofterna från den nyklippta gräsmattan och prunkande grönskan letar sig in i restaurangen. Doften av Afrika. Den har för få distinktioner. Inget som urskiljer sig. Regnvatten som förvandlat vägen till lersmutsig luktar instängd kloak. Köttet ligger framme i hettan medan flugorna gnider benen mot varandra. Dieselångorna. Allting blandas och blir till en enda stor smutsig doft.

Hur ofta blundar man inte för skönheten.
Havet om morgnarna precis när solen går upp. De svarta fågelsiluetterna som lyfter i gryningen mot den stjärnklara himlen. Den sprudlande växtligheten.

  

Istället drömmer man om ett slagsmål i köket. Med svullna läppar och blodiga kockrockar.

Och kulvertar. Utrymmen som inte sett dagsljus på flera år. Flammande facklor som kastar långa skuggor. Någonstans finns det jag letar efter. Hela kroppen vibrerar av krocken mellan vetskapen och oförmågan. En duns mot magen. Något som fladdrar. Frasande ljud. En till. Jag duckar utan att veta vad jag skyddar mig mot. Känner något varmt som rinner från pannan. Några sekunder passerar utan att någonting händer.  Böjer huvudet uppåt samtidigt som jag hör någon som andas. Känner fuktiga andetag flåsa mot nacken.

När jag slår upp ögonen är det fortfarande mörkt. Det kan ha gått en kvart det kan ha gått ett dygn. Man är totalt oförmögen att förnimma tiden. Klipper med ögonen. Frasande. Är inte kvar i drömmen men är inte heller helt vaken. Luftkonditioneringen brummar svagt. Då och då skäller hunden från andra sidan vägen. Ligger kvar på rygg och stirrar in i mörkret. 
Tänker på berget. Lugnet på berget. Fåren. Gräset som sakta böjer sig i vinden. En bil rör upp damm som sakta dalar ned mot fonden av en gassande sol. 
Samtidigt känner jag konturen av dig där du ligger och sover tyst. Trycker mig närmare. Känner värmen vandra över till mig. När jag ser dig ligga där med håret rinnandes floder över kudden så känner jag fortfarande samma lycka. Samma oförstörda gränslösa lycka.

Klipper med ögonen några gånger till.

Utan att jag märkt det har jag snart somnat igen.